Forskningen kring ekonomistyrning har idag ett bredare fokus än tidigare. Det kan sägas ha skett en förskjutning från traditionell ekonomistyrning, med budget och finansiella modeller som huvudsakliga metoder för intern styrning, till något som liknar en mer multidimensionell och modern verksamhetsstyrning i dagens teoribildning. Det traditionella sättet att utöva styrning har sedan mitten av 1980-talet fått utså mycket kritik för sin ensidighet och snävhet. Ur denna kritik har nya idéer kring styrning skapats och fler dimensioner i styrningen involverats. Dimensioner såsom kvalitet, medarbetare och interna processer ses i den moderna verksamhetsstyrningen som högst relevanta att styra och mäta i syfte att synliggöra organisationens värdeskapande. En strävan har bl a varit att göra styrningen mer multidimensionell och balanserad mellan flera olika viktiga perspektiv. Modeller som TQM (Total Quality Management), BPR (Business Process Reengineering) och BSC (Balanced Scorecard) har bl a vuxit fram i denna utveckling och som svar på kritiken.

Inte minst på grund av ett ökat användande av ’balanserade styrkort’ har ett stort intresse fokuserats på nyckeltal av olika slag (utöver de finansiella) i kommunal verksamhets- och ekonomistyrning. Syftena med att använda nyckeltal handlar ofta om behovet av att kontrollera att man är på rätt väg; att bidra till lärande om samband mellan åtgärder och effekter; samt att mobilisera intresse för viktiga utvecklingsfrågor. Inom detta forskningsområde bedriver institutet forskning om verksamhetsstyrningsprocesser inom kommuner samt utvecklar modeller för nyckeltalsjämförelser inom och mellan kommuner. I ett forskningsspår har ett samarbete med nätverket Södertörnsgruppen fördjupats. IKE deltar i nätverkets arbetsseminarier av olika slag samt agerar i rollen som processtöd. IKE har vidare varit representerad i referensgruppen till RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser och jämförelser). Slutligen, som exempel, har IKE utvecklat modeller för att kunna jämföra länskommunernas finansiella ställning och utveckling.

Ett ytterligare forskningsspår inom detta område fokuserar medarbetarna i verksamhetsstyrningen. Sveriges ekonomi är belastad på grund av att många människor inte kommer in på, eller helt enkelt slås ut från, arbetsmarknaden. Detta har i sin tur bidragit till ett ökat intresse för forskning och analyser kring betydelsen av god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för de anställda. Den kommunala sektorns framtida attraktionskraft avseende kompetent personal, och därmed möjlighet till god kompetensförsörjning i framtiden, ses idag som en huvudfråga. Stockholms stads projekt Kompetensfonden (som utvärderats av IKE) är ett exempel på vilka effekter investeringar i personal- och verksamhetsutveckling kan få. Forskning bedrivs för närvarande inom detta forskningsområde med data och empiri från utvärderingen av Kompetensfonden som grund.