Det begrepp som brukar användas för att karaktärisera de senaste två decenniernas förändringar i offentlig sektor är New Public Management (NPM). NPM har tilldragit sig ett allt större intresse i västvärlden och efterhand har länder som exempelvis Australien, Nya Zeeland, Kanada, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge och inte minst Sverige alla på något sätt infört NPM-aspekter i sina offentliga sektorer. NPM kan sägas innehålla ett kluster av idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. NPM-rörelsen har sitt ursprung i en kritik mot det ’traditionella’ sättet att utöva styrning och förvaltning inom offentliga organisationer. Ledord i NPM:s världsomfattande reformrörelse är ’bättre effektivitet’, ’mer värde för (skatte)pengarna’ och ’bättre styrning och uppföljning’. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bl a konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering. Sålunda har olika, ideologiskt omstridda, management-idéer börjat införas i den offentliga sektorn: Målstyrning, beställar/utförar-modell, resultatstyrning och resultatenheter är organisatoriska lösningar som har fått ett rejält genomslag i offentlig sektor och som har testats i såväl statliga myndigheter som kommuner och landsting. Idéerna om att konkurrensutsätta och marknadisera offentlig sektor – vilket debatterades intensivt under 1990-talet – är i dessa dagar också ett faktum inom denna sektor. Samtidigt är NPM i allra högsta grad ett mångtydigt koncept som är underbyggt av en rad olika (och ibland inte helt entydiga) idéer och teorier om vad som bör känneteckna styrningen och förvaltningen inom offentliga organisationer. I detta forskningsområde behandlas NPM både som idé och som praktik. Forskningsprocessen fokuserar på vilket sätt som idéerna bakom NPM har inverkat i kommunala organisationers styrning och förvaltning och vad detta givit för effekter.

NPM som koncept har emellertid fått utstå mycket kritik från både forskare och praktiker under senare år. En relevant fråga som ställts i denna debatt är NPM:s relevans som modell för styrning i offentlig förvaltning och dessutom konceptets aktualitet. Ett behov av nyare och modernare modeller för styrning inom offentliga organisationer har således uppmärksammats. Inom forskningsområdet har således utvecklats ett forskningsspår som fokuserar vad som händer efter NPM, d v s vilken är den framtida utvecklingen inom offentlig sektor när det gäller styrning och organisation.