Du är en världsberömd professor, berätta vad du gör och hur du lyckats med det.
- Vad ”världsberömd” är kan man alltid diskutera. Jag vill snarare se det så att jag försökt skaffa mig ett kontaktnät där nyckelpersoner ingår och då dras man med i utvecklingen. Det hela började med att jag fann ett gap mellan teorin jag lärde mig på Handelshögskolan och praktiken jag upplevde i näringslivet. Det fortsatte med att jag insåg att energi, handlingskraft och uthållighet var viktigast för att komma någonstans. Man måste helt enkelt vara aktiv. Jag började skriva artiklar på 60-talet och fortsatte med böcker på 70-talet. Det blev sedan fler och fler artiklar för internationella tidskrifter. Jag har i viss mån bidragit till frontlinjen i marknadsföring, service management, kvalitetsstyrning och metodutveckling. Jag har också varit med och skapat konferensserier såsom QUIS och International Colloquium of Relationship Marketing och just nu The 2009 Naples Forum on Service. Jag har försökt leva som jag lär och varit aktiv.
Berätta lite om din forskning.
- Mitt fokus är marknadsföring och mina teman har utvecklats från marketing management av USA-typ (det vill säga manipulativ marknadsföring med marknadsmix och de 4 P:na i centrum) mot tjänstemarknadsföring, kvalitet, relationer, interaktion och nätverk. De avlöser inte varandra - de bygger på varandra. Sedan några år är mitt huvudintresse nätverk som utgångspunkt för marknadsföringen (”many-to-many marketing”) kopplat till service-dominant logic och IBM:s världsomspännande forskning och utbildning på temat service science. Jag har tack vare mina ämnen haft fördelen att ha fått föreläsa mycket utomlands.
Du räknas som en föregångare när det gäller service och tjänstemarknadsföring, varför?
- Kanske var det tillfälligheter eller också var jag framsynt (vill gärna inbilla mig det senare). Jag var den första i Norden som skrev en doktorsavhandlig om tjänster och service. Det var 1977 och tiden var mogen - fler och fler forskare började engagera sig i tjänster och service, oberoende av varandra. Jag drogs med i den internationella utvecklingen och nu när ämnet går in i en helt ny fas är jag fortfarande med. (Se vidare nedan under frågan om service-dominant logic).
Vad innebär service-dominat logic för dig?
- Service-dominat logic är egentligen inget nytt, men summerar det som ingen tidigare summerat. Idag hänför vi hotell till tjänstesektorn och Ericsson till industrisektorn. Det vill säga, de anses tillhöra två olika delar av ekonomin. Nu har vi insett att det är en vilseledande uppdelning, den är bara av historiskt intresse. Allt hänger ihop och bör klassificeras som service och värdeskapande. Service- och tjänsteproduktionen har länge setts som lillasystern medan industrisektorn ansetts vara den tunga och viktiga delen av ekonomin. Idag, delvis på grund av IT, men också genom ökad kunskap, börjar vi se på det värde som skapas för kunder och samhälle. Oavsett om detta traditionellt skulle klassas som varor eller tjänster. Vi kallar det service och det skapas tillsammans med kunden. Service i dagens bemärkelse gäller vad kunden får ut. Nationalekonomins och den officiella statistikens ålderdomliga syn på vår ekonomi ligger dock som en tung smet över alltihopa och fördröjer utvecklingen. Men de får se upp!
Berätta lite om dina böcker.
- Jag har skrivit ett 25-tal böcker, bland dem Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Den kom ut 1995 och slog direkt. I Sverige har den sålt i över 20 000 exemplar och finns på ett tiotal språk. 2008 kom den tredje upplagan av den engelska versionen av boken, Total Relationship Marketing. Boken är ett alternativ till amerikansk marketing management och har win-win relationer i centrum. Many-to-Many Marketing, som kom 2004 går ett steg vidare från relationer till det komplexa nätverket. Den finns på svenska, norska och finska och snart på engelska. Intresset är stort men tiden är ännu inte riktigt mogen för det stora genombrottet. Jag har också medverkat med bokkapitel i många böcker. Hösten 2008 kom boken Marknadsorientering – myter och möjligheter. Den är ett projekt som Marknadstekniskt Centrum (MTC) och IVA driver. Totalt 31 svenska forskare medverkar i boken. Jag sitter med i projektgruppen och har skrivit det sista kapitlet; Kundorientering – bara ett hjärnspöke?
Vad kan bli bättre med dagens forskning och utbildning?
- Jag tycker att vi svenskar inte lyfter fram svensk och nordisk företagsekonomisk forskning tillräckligt. Vi lutar oss alltför ofta mot USA. Jag anser också att företagsekonomer borde delta mer aktivt i samhällsdebatten. Idag är det bara nationalekonomer som uttalar sig.
Vad är roligast med att forska?
- Att tillåtas vara ständigt nyfiken, att alltid vara på väg. Sedan kraxar det alltid olyckskorpar runt omkring, men dem måste man lära sig att gå runt.
Vad är svårast med att forska?
- Att erkänna att världen är komplex och att kasta sig in i detta, att inte gömma sig bakom tekniker och forskningsritualer. Det är svårt att hantera komplexitet och därmed också kontext och dynamik. Men det är ju också det mest spännande, det är ju det som är utmaningen.
Hur kommer man i kontakt med dig?
- Via e-post på eg@fek.su.se eller via telefon 08-162840 alternativt 08-753 14 34.